Det gör ont i hjärtat på riktigt

När jag ser regeringen pissa på människors ansträngningar, då gör det ont i hjärtat på riktigt. Det skriver Jorunn Fagerström i veckans krönika.

Jorunn Fagerström

create 2024-03-29 update 2024-03-29

Det är svårt att ställa om sin livsstil. Det är svårt att tumma på sina rutiner, sitt kulturella arv och sin bekvämlighet för ett större syfte. Därför blir jag nästan rörd av människor som verkligen, verkligen anstränger sig för klimatet. Kollegan som lägger semesterdagar på att åka tåg till Spanien. Den gamla gubben i restaurangkön som efterfrågar ett vegetariskt alternativ. Mamman som jag möter på cykel med matkassar och fem cyklande ungar. Jag vill nästan omfamna dem, tacka dem, hylla dem.

De är många. Och de blir fler. Svenskarna flyger mindre och äter mindre kött. 9 av 10 svenskar uppger att de är beredda att ändra livsstil för klimatet.

Här vill jag säga att svenskarna gör det trots regeringens passivitet. Det är nämligen så regeringens klimatpolitik ofta framställs: Som passiv eller långsam. Att vi måste göra klimatomställningen utan hjälp.

Men att kalla regeringen för passiv är en skönmålning. För regeringen agerar. När svenskarna aktivt, med alla uppoffringar det innebär, anpassar sina liv för klimatet, så blir de motarbetade av regeringen.

Svenskarna flyger mindre – då pumpas miljarder skattepengar in i svenska flygplatser. Köttkonsumtionen sjönk 2023 – då tillsätter regeringen ett livsmedelspolitiskt råd bestående av VD:ar för kött- och animalieföretag. Andelen resenärer som enbart väljer bilen har minskat i alla Sveriges regionersedan 2022 – men nästan alla Sveriges regioner tvingas höja priserna på kollektivtrafik på grund av regeringens nedskärningar.

Det är så deppigt. Och för mig gör det faktiskt ont i hjärtat. På riktigt. Förmågan att se bortom sina egna behov. Att ta in den större bilden. Orken att bry sig. Det är i mina ögon människans allra vackraste egenskaper.

Jag tycker inte att vår klimatpolitik ska hänga på vackra egenskaper. De är för oberäkneliga och i ett välplanerat samhälle ska stoicism och självdisciplin inte vara grunden för att undvika klimatkollaps.

Men när nu inget politiskt ansvar tas, och den lilla människan ändå uppvisar sina bästa sidor, då älskar jag henne. Jag älskar vännerna som gör det och jag älskar främlingarna som gör det. Och när jag ser regeringen pissa på deras ansträngningar, då gör det ont i hjärtat på riktigt.

Dela