För några veckor sedan gick regeringen ut och föreslog att flygskatten ska tas bort helt. Effekten av förslaget skulle bli minst 110 000 ton koldioxid om året i ökade utsläpp (regeringens uträkning). Men det kan också bli betydligt mer än så.
Klimatgranskaren har startat en namninsamling för att rädda flygskatten, och i skrivande stund har 22 700 personer skrivit under den. Om du inte skrivit under ännu kan du göra det här.
I samband med att regeringen lägger fram sin budget den 19 september kommer namninsamlingen att lämnas över till regeringen. Klimatgranskaren har ställt frågan till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om han vill ta emot namnen detta datum.
Kritiken mot regeringens linje i frågan har varit tung. Motiven till att sänka flygskatten vilar på ”tveksam grund” anser ett antal tunga forskare som svarat på regeringens remiss. ”EU:s flygstyrmedel och den tekniska utvecklingen räcker inte för att flygsektorns utsläpp ska minska i linje med Parismålen, och något faktabaserat underlag för att konkurrenskraften skulle förbättras genom att ytterligare öka det skatteundantag som flygsektorn har idag presenteras inte”, skriver forskarna. Notera att detta var en kommentar på det tidigare förslaget att halvera flygskatten, att helt ta bort den gör förstås att flygsektorn hamnar ännu längre bort från Parisavtalets mål.
Redan innan förslaget om att ta bort flygskatten stod det klart att flygsektorn är kraftigt stöttad av staten. Flyget behöver varken betala moms, energiskatt eller koldioxidskatt. Ovanpå detta fick flygbolagen en rejäl miljardsatsning som stöd i regeringens vårbudget.
