Att hålla ögonen på 2023

KRÖNIKA. Nytt år, nya möjligheter! Här är fyra saker jag kommer hålla ett extra öga på i klimatpolitiken under 2023.

Lovisa Berglund

create 2023-01-01 update 2023-01-01

Nedläggningen av Miljödepartementet

En händelse som har en given plats på denna lista. Ulf Kristersson meddelade i sin regeringsförklaring att miljödepartementet kommer att läggas ned och ett nytt klimat- och näringslivsdepartement kommer att upprättas. Detta verkställs idag den 1 januari. Lyssnar man på regeringen själva så är detta ett sätt att integrera omställningen i näringspolitiken och på så sätt ge den större vikt. Många är dock oroliga att många frågor kommer glömmas bort eller komma i andra hand. Nu är det alltså upp till bevis om denna omorganisering hjälper eller stjälper klimatomställningen.

Omställningen av industrin

De senaste veckorna har de gröna satsningarna på industrin i norr kritiserats hårt från högerdebattörer, bland annat på Svenska Dagbladets ledarsida, Dagens Industris debattsida, av högerns Youtube-älskling Henrik Jönsson och den (bland annat) moderata riksdagskandidaten Rebecca Weidmo Uvell. Just omställningen av industrin är en fråga där det rått en relativt stor politisk enighet i Sverige, vilket inte minst syns genom att just Industriklivet var en av de satsningar som den nya Tidö-regeringen valde att utöka i sin budget. Tyvärr går det inte att slappna av för det, det finns nämligen gott om exempel på U-svängar i klimatpolitiken från det senaste året. Reformering av reseavdraget och reduktionsplikten är bara två exempel på där regeringspartierna för några månader tyckte en sak, men nu har ändrat sig till förmån för högre utsläpp.

Jag säger inte att det finns någon stor konspiration eller så, men att högerdebattörer just nu är ute och försöker undergräva trovärdigheten i industriomställningen i kombination med regeringens allt mer nonchalanta inställning till Sveriges klimatmål får i alla fall mig att ana oråd. Ju mer ifrågasättande, desto lättare kommer det bli för regeringen att sänka ambitionerna. Därför kommer jag vara uppmärksam på varje liten nyans i regeringens retorik om detta, trycket i omställningen måste hållas uppe!

Ordförandeskapet i EU

Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform, och EU som en av världens viktigaste klimataktörer.

Så sade Ulf Kristersson i riksdagens EU-debatt tidigare i höstas. När Sverige nu tar över som ordförandeland i EU så har Ulf Kristersson ett gyllene läge att visa att de orden faktiskt också betyder något. I andra vågskålen har hans regering redan fått kritik inom EU för sin klimatpolitik, och Sverigedemokraterna kan ha ett större inflytande över regeringens EU-politik än tidigare trott. Hur Ulf Kristersson lyckas hantera ansvaret för ”Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform” och samtidigt hantera kritiken från EU för bristande klimatpolitik och hålla ihop sitt regeringsunderlag blir en spännande följetong.

Utbyggnaden av fossilfri elproduktion

Ingen har väl missat att en av regeringens stora flaggskepp i klimatpolitiken är elektrifieringen, inte minst med hjälp av kärnkraften. Men oavsett vad man tycker om kärnkraft så är behovet och efterfrågan på fossilfri elproduktion stort redan här och nu. Om elpriset ska sänkas och elektrifieringen av industrin ska kunna fortsätta denna mandatperiod så behöver spaden sättas i marken för mer fossilfri elproduktion, helst igår. Frågan är om Ebba Busch kan släppa sitt motstånd mot vindkraften och få med sig sina Tidö-kollegor OCH deras partikamrater ute i landets kommuner på tåget.

 

Dela