Den nya granskningen är gjord av SVT och visar att landets regionala flygplatser har förlorat hälften av sina passagerare på fyra år och att en majoritet går med stora förluster. Från 4,7 miljoner resande 2019 till 2,3 miljoner 2023. Under samma period har resandet på de statliga flygplatserna minskat med 20 procent.
Det här innebär att flygplatserna nu gör enorma ekonomiska förluster, och att det är skattebetalarna som får stå för notan. Enligt organisationen Svenska regionala flygplatser, SRF, är underskottet över 622 miljoner.
Lösningen? Ännu fler miljoner från skattebetalarna. Det säger Peter Larsson från föreningen SRF till SVT.
Sundsvall–Timrå Airport är en av de som tappat flest passagerare, tre av fyra har lämnat på fyra år. Och detta trots att Timrås kommunalråd David Forslund (Timråpartiet) drivit igenom en förändring av resepolicyn, där tåg inte längre förespråkas vid resor för kommunens anställda. Syftet med revideringen är att ”främja flyget och öka utnyttjandet av vår kommunala flygplats”. Forslund vill att kommunen ”genomför en revidering av resepolicyn för att tydligt ange att flygresor till och från vår kommunala flygplats ska prioriteras”.
Också i Stockholm väntas det bli en rejält saltad nota för skattebetalarna för att hålla den lokala flygplatsen under armarna. Flygbolaget BRA gav i september beskedet att de lämnar Bromma flygplats och flyttar över Stockholmstrafiken till Arlanda. Därmed försvinner 90 procent av all flygtrafik från Bromma. Att fortsätta driva Bromma flygplats trots att nästan all flygtrafik lämnat den riskerar att bli en dyr affär för skattebetalarna i Stockholm. Summan uppgår till hundratals miljoner.
Men att lägga ner Bromma flygplats i förtid skulle kräva att också regeringen var med på ett sådant beslut. Och nu ger statsminister Ulf Kristersson ett tydligt besked i frågan: regeringen kommer inte medverka till att flygplatsen läggs ner.
– Nej, det ska den inte göra. Regeringen ska inte fatta något avvecklingsbeslut, säger statsministern till DN.