Regeringen har nu lagt fram sitt nya förslag för hur resurser till infrastruktur ska prioriteras för åren 2026–2037. Och prioriteringen är tydlig: det är vägarna som kammar hem storvinsten medan järnvägen snarare får det ännu tuffare än tidigare.
Problemen på den svenska järnvägen är välkända. DN har i en granskning visat att den nuvarande nivån på järnvägsunderhållet är helt otillräcklig och det kommer ta 350 år att beta av underhållsskulden i nuvarande takt.
Men trots detta verkar det som den spårbundna trafiken drar nitlotten i den nya infrastrukturpropositionen. Medan vägarna får en historisk satsning på underhåll får järnvägen en höjning av underhållet som är ungefär en tiondel så stor. DN rapporterar:
”Prioriteringen av vägarna framgår av att medan järnvägsunderhållet höjs med 5 procent stiger den med 48 procent för vägunderhållet”.
Räknar man med inflationen blir det inte mycket kvar alls av höjningen för järnvägen, i praktiken ingenting. Inflationen bara sedan januari 2022 har varit 18 procent. Vi vet inte exakt hur fördelningen ser ut när det gäller investeringar i nya projekt, men det ligger nära till hands att tro att det kommer bli något liknande.
DN igen:
”[Infrastrukturminister] Andreas Carlson säger att vägpengarna ska räcka till att hela den så kallade underhållsskulden som Trafikverket beräknat till 35 miljarder ska arbetas bort till 2037. Men motsvarande skuld på järnvägssidan, 96 miljarder, raderas inte ut”.
Det är inte första gången regeringen snålar in på järnvägsunderhållet. Redan i Tidöregeringens första budget flyttades hundratals miljoner från just järnvägsunderhåll till vägar. Det tycks vara en trend som fortsätter: satsa gärna på fossildominerad infrastruktur som vägar och flygplatser, men inte på järnvägen.
Foto: Regeringskansliet/David Barajas, unsplash
