Sju enorma vindparker som Busch kan stoppa

Det är sedan tidigare välkänt att det planeras havsbaserade vindkraftsparker i svenska vatten som skulle producera många gånger det svenska årliga elbehovet. Ansökningarna uppgår till flera hundra TWh, att jämföra med Sveriges elanvändning som år 2022 låg på 136 TWh.

Men projekten är olika långt gångna och ligger i olika delar av vattnet. De som ligger närmare land behöver få sitt tillstånd från kommunerna medan de som ligger längre ut istället hamnar på regeringens bord när projektet väl är tillräckligt moget. Just nu är det sju projekt som kommit så längt i processen att det som återstår är en tumme upp från regeringen och närmare bestämt energi- och näringsminister Ebba Busch.

Tillsammans skulle dessa parker producera ca 60 TWh (se faktaruta nedan). För att greppa storheterna kan man jämföra med all el som 2022 producerades av svensk kärnkraft, vilket landade på 50 TWh. Det är energijättar så som Vattenfall, OX2, Örsted och RWE som ligger i startgroparna för att kunna börja bygga. Flera andra projekt är dessutom på väg att skickas in till regeringen för beslut.

– Snabbt tillkommande elproduktion är en nyckel för att vi ska klara av elkrisen. Vindkraften som redan kommit långt i tillståndsprocesserna och är redo at byggas inom bara några år, säger Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi, till Klimatgranskaren.

Hur hade dessa projekt påverkat elpriset?

– All tillkommande elproduktion pressar elpriset. Sweco visade i en rapport i slutet av förra året att den planerade vindkraften på land som vi vet tillkommer pressar priset med 37 öre/kWh. När priserna återgått till de normala är den prispressande effekten något lägre. Vi har inte räknat på vad just den tillkommande havsvindkraften kan göra för elpriserna, men allt pekar på att priset skulle pressas ytterligare.

Hur ser klimatnyttan ut för dessa projekt?

– Klimatnyttan sker framförallt genom att svensk elexport trycker ut kol- och gaskraft i våra grannländer och enligt nätverket för vindkraftens klimatnytta minskar det utsläppen med omkring 600 000 ton per TWh. Om alla projekt på regeringens bord byggs kan det leda till minskade koldioxidustläpp om 34 miljoner ton.

Nu återstår att se om regeringen säger ja till ansökningarna eller inte. Hittills har man valt att istället motarbeta den havsbaserade vindkraften, genom att ta bort möjligheten att billigare kunna ansluta till elnätet.