Bakgrunden till utredningen är att nästan åtta av tio vindprojekt få nej från kommunerna. Detta ledde den förra regeringen till att tillsätta en utredning där syftet skulle vara att föreslå förändringar som gör kommunerna mer villiga att säga ja till fler projekt.
Men på vägen fick Sverige en ny regering och med det ett nytt direktiv till utredningen. I tillägget ställs krav på att utredningen inte ska komma med några förslag alls som innebär att staten tar på sig kostnaden. Istället ska utredningen enbart kunna föreslå åtgärder där den extra kostnaden hamnar hos vindbolagen.
Nu har utredningen lämnat sina förslag. Men det var en uppenbart vingklippt utredare som ställde sig på pressträff med miljöministern. Utredningen innehåller förvisso en del förslag som handlar om att stöd ska gå till lokalsamhällen och närboende, men förslagen är helt otillräckliga.
– Vår bedömning är att enbart åtgärder för närboende och lokalsamhälle inte innebär tillräckliga incitament för att kommunerna i tillräcklig omfattning ska öka sina tillstånd. Det behövs en kommunal intäkt, säger utredaren Ulrika Liljeberg när hon överlämnade utredningen till regeringen.
– Men, utredningen är förhindrad att föreslå en kommunal intäkt. Direktiven säger att verksamhetsutövaren (vindbolaget) ska finansiera förslaget och det kan bara ske via en skatt och det är vi förhindrade att föreslå, säger Ulrika Liljeberg.
Trots att förslagen uppenbart är otillräckliga öppnade miljöminister Romina Pourmokhtari upp för att lägga förslag från den i början av nästa år. Det återstår att de vad det förslaget kommer innehålla.
