Just nu lägger regeringen stora resurser på att bygga nya motorvägar, inte minst kring storstäderna. Transporter står i dag för ca en tredjedel av Sveriges totala inhemska utsläpp, och den största delen av dessa utsläpp kommer från bilar och lastbilar. Därför kommer nya motorvägar per automatik att leda till ökade utsläpp.
Men svenska folket vill se en helt annan politik. En ny Sifo-undersökning som Naturskyddsföreningen beställt visar att svenskarna vill att politiker hjälper oss att minska beroendet av bil. Hela 73 procent tycker att det är viktigt att politiker vidtar åtgärder för att minska beroendet av bil i vardagslivet. Och 74 procent tycker att det är det viktigaste som staten ska investera i när de fattar beslut om infrastruktur är järnväg – inte vägar. Det skriver Naturskyddsföreningen i en debattartikel i Dagens Industri.
Samtidigt, konstaterar Naturskyddsföreningen, är behovet av underhåll av järnvägen stort. Men trots det har regeringen fattat flera beslut som försämrar järnvägens möjlighet att utvecklas.
Ett av de första besluten som regeringen fattade var att skära ner 750 miljoner från järnvägsunderhållet, trots ett stort antal uppenbart eftersatta sträckor. Enligt ansvarig myndighet hade pengarna inte kunnat användas, men detta motsägs av flera branschaktörer.
Och samband med regeringstillträdet 2022 fattades direkt ett beslut om att stoppa bygget av nya höghastighetsbanor mellan Sveriges största städer. Beslutet fick omedelbart hård kritik från såväl näringsliv som oppositionen. Regeringen försvarade beslutet med att pengarna i stället behövs till stärkt underhåll, men som vi förklarar ovan skedde alltså en nedskärning även där.
I regeringens långsiktiga plan för infrastruktur prioriteras väg höjs vägunderhållet med 48 procent. Men järnvägsunderhållet höjs bara med 5 procent sedan förra planen, och räknar man med inflationen är det i praktiken ingen höjning kvar.
Foto: Jacek Dylag, unsplash
