När Antarktis isar tycks vara på väg mot kollaps, temperaturen i världshaven spränger alla gränser, skogsbränder plågar Sydeuropa och världens medeltemperatur under 23 dagar i rad legat över rekordet, då kan man tycka att det är på sin plats att Sveriges statsminister uttalar sig om läget.
När forskare världen över uttrycker att klimatförändringarna går mycket snabbare än vad man tidigare trott och när FN:s generalsekretare talar om att en era av ”global kokning” inleds, då är det många som förväntar sig att den som är satt att leda regeringen också tar till orda och visar att man tar frågan på högsta allvar.
Men nej, det verkar inte som om klimatet ligger särskilt högt på statsministerns prioriteringslista. Ett besök på Kristerssons instagramkonto visar att han under juli lyft frågor som Nato, gängkriminalitet, bidragsberoende, kronprinsessans födelsedag samt några mer personliga inlägg om familjen, löpträning och tips om sommarpratare.
Den som söker i mediearkivet hittar en hel del artiklar från slutet av juni där statsministern pratar om klimatet. Men då var syftet inte att understryka frågans allvar och komma med besked om nya skarpa åtgärder. Nej tvärtom meddelades då att regeringen ger nationalekonomen Johan Hassler i uppdrag att ”se över” de svenska klimatmålet. Något som fick många att bli än mer oroliga eftersom Hassler sagt att ”det är givetvis optimalt att tillåta en viss klimatskada så länge kolet och oljan har värde, vilket det har i vår modell”.
I brist på ledarskap från statsministern har i stället två riksdagsledamöter från Moderaterna agerat talespersoner för partiet under sommaren. De har gjort detta genom att förminska klimatfrågan, håna de som lyfter fram problemet och genom att sprida rena konspirationsteorier.
Är det verkligen värdigt att vår tids stora globala ödesfråga behandlas på det här sättet av regeringen?
